
Hur fungerar en Bergvärmepump? Den Ultimata Guiden 2025
|
Tid att läsa 7 min
Få en offert inom timmar!
|
Tid att läsa 7 min
Hur fungerar en bergvärmepump?
Att förstå hur bergvärme fungerar är av stor vikt för att kunna fatta rätt beslut vid investering av en bergvärmepump. Bergvärme utnyttjar solenergi lagrad i berggrunden via ett borrhål/energibrunn där en kollektorslang överför värme till en inomhusplacerad bergvärmepump. Med avancerad kompressorteknik höjs temperaturen och sprids i husets värmesystem.
Vi guidar dig genom borrhål, kollektorslang och helhetslösningar för en smart investering.
På din tomt borras ett djupt hål, oftast någonstans mellan 100 till 200 meter. I borrhålet förs en kollektorslang ner, där en vätska flödar genom systemet. Vätskan fångar upp den lagrade värmen från jorden, vilken i grunden härstammar från solens energi som successivt absorberas av marken.
Läs mer:
Dags att byta bergvärmepump?
Hur fungerar en bergvärmepump och dess energibrunn?
När energibrunnen borras ner till berggrunden, isoleras den med foderrör för att stabilisera borrhålet i jordlagret. Dessa rör måste vara minst sex meter långa, varav minst två meter ska sträcka sig ner i berggrunden. Den del av borrhålet som ligger ovanför berggrunden bidrar inte till värmeupptaget, utan fungerar som en skyddande passage för kollektorslangen.
Bilden illustrerar detta genom att visa en genomskärning av en energibrunn. Överst syns jordlagret där foderröret är installerat för att förhindra att borrhålet rasar samman. Grundvattennivån markeras i mitten av brunnen,
där vatten kan sippra in i hålet.
Det är först från berggrunden och vidare neråt som det aktiva borrdjupet börjar räknas. I denna del av brunnen finns kollektorslangen, där en vätska cirkulerar och absorberar värme från berget. Vätskan transporterar sedan denna lagrade solenergi upp till värmepumpen, där den omvandlas till uppvärmning av bostaden och tappvarmvatten. desto djupare borrhålet är, desto mer värme kan utvinnas, vilket gör bergvärme till en effektiv och hållbar energikälla.
Läs mer:
Kollektorslangen transporterar värmen från borrhålet till bergvärmepumpen, där energin omvandlas till uppvärmning av bostaden och tappvarmvatten. För att minimera risken för skador på byggnader vid borrningen bör borrhålet placeras minst fyra meter från närmaste byggnad.
Mellan huset och energibrunnen grävs kollektorslangen ner i marken, och på sikt kommer marken att återställas så att installationen inte längre är synlig. Detta gör bergvärme till en diskret och långsiktig uppvärmningslösning som smälter in i omgivningen utan att påverka tomtens utseende.
Bergvärmepumpen både transporterar och komprimerar värmen som hämtas upp från kollektorslangen. Genom värmepumpstekniken kan den höja temperaturen på den energi som utvinns från berggrunden och göra den användbar för uppvärmning av bostaden och varmvatten.
För att driva denna process krävs en viss mängd elektricitet, men eftersom bergvärmepumpen utnyttjar lagrad solenergi från marken producerar den flera gånger mer energi än den förbrukar. Detta gör bergvärme till en både energieffektiv och kostnadseffektiv uppvärmningslösning.
Steg 1: I värmepumpens förångare absorberar köldmediet värme från kollektorslangen, vilket får det att övergå från vätska till gas.
Steg 2: Kompressorn höjer trycket på det gasformiga köldmediet, vilket gör att temperaturen stiger ytterligare.
Steg 3: I kondensorn avger köldmediet sin värme till värmesystemet. När temperaturen sjunker omvandlas gasen tillbaka till vätska.
Steg 4: I expansionsventilen minskas trycket på köldmediet, vilket leder till att temperaturen sjunker ytterligare innan processen börjar om.
En luft-vattenvärmepump är i de flesta fall ett kostnadseffektivt och energieffektivt alternativ till bergvärme. Den erbjuder en hög besparing på uppvärmningskostnaderna och kräver dessutom en mindre initial investering än en bergvärmeanläggning.
Bergvärme blir främst fördelaktigt i områden där vintrarna är extremt kalla, då markens lagrade värme ger en mer stabil effekt året runt. I större delen av Sverige är dock en luft-vattenvärmepump ett utmärkt val, eftersom den kan leverera hög verkningsgrad även vid låga temperaturer och samtidigt innebär en enklare installation.
Enligt statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP) har försäljningen av luft-vattenvärmepumpar under de senaste tio åren närmat sig nivåerna för bergvärmesystem (vätska-vattenvärmepumpar). Denna utveckling kan bero på att luft-vattenvärmepumpar har blivit betydligt mer energieffektiva och presterar bättre även vid låga minusgrader.
Bergvärme är en stor investering och kostar ofta omkring 50 000 kronor mer än en luft-vattenvärmepump. Trots den högre kostnaden är besparingen med en luft-vattenvärmepump i många fall nästan lika stor som med bergvärme. Den längre återbetalningstiden kan därför vara en avgörande faktor vid val av uppvärmningssystem.
Att installera bergvärme kräver borrning på tomten samt markarbete för att lägga rör mellan borrhålet och huset. Dessutom krävs en tillståndsansökan, vilket innebär en extra kostnad och administrativ hantering. För en luft-vattenvärmepump behövs ingen borrning och i regel inget tillstånd.
Bergvärme kan vara mindre lönsamt om berggrunden ligger djupt eller om bergarten, exempelvis kalksten i Gotland, Öland och Skåne, har sämre värmeledningsförmåga. Då krävs djupare borrning, vilket ökar kostnaderna. Dessutom måste jordlagret isoleras, och varje meter genom jord kostar betydligt mer än en meter i berg utan att bidra till värmeupptaget.
I många fall kan en luft-vattenvärmepump vara ett mer ekonomiskt val, särskilt i områden med mildare vintrar där den kan ge hög effektivitet utan behov av borrning. Vid val av uppvärmningssystem bör både investeringskostnad, energibesparing och markförhållanden vägas in för att säkerställa en långsiktigt hållbar lösning.
Enligt Energimyndigheten kan installation av en bergvärmepump i ett hus med högt energibehov (cirka 34 300 kWh per år för uppvärmning) leda till betydande besparingar. De mest effektiva bergvärmepumparna har en årsvärmefaktor (SCOP) nära 5, vilket innebär att för varje tillförd kilowattimme el får man ut fem kilowattimmar värme. Detta kan resultera i en minskning av elförbrukningen med upp till 80 %, motsvarande cirka 27 440 kWh per år.
Luft-vattenvärmepumpar har också blivit mer effektiva. Enligt Energimyndighetens tester kan dessa pumpar i genomsnitt ge en energibesparing på cirka 60 % i södra Sveriges klimat. För ett hus med en årlig energiförbrukning på 25 000 kWh kan detta innebära en minskning av elförbrukningen med cirka 15 000 kWh per år.
* Det är viktigt att notera att den faktiska besparingen beror på flera faktorer, inklusive husets isoleringsstandard, geografiska läge och det specifika värmesystemets effektivitet.
Nej, bergvärme är oftast något mer effektivt när det gäller ren energibesparing.
Om man däremot räknar in investeringskostnaden i kalkylen blir resultatet annorlunda. Ett komplett bergvärmesystem kostar ofta 50 000 kronor mer än en luft-vattenvärmepump, och i vissa fall kan skillnaden vara ännu större.
Samtidigt är besparingen ofta endast några tusen kronor per år, vilket gör att den högre initiala kostnaden för bergvärme kan vara svår att räkna hem. Slutsatsen är att valet mellan systemen beror på dina behov samt förutsättningar och för många kan en luft-vattenvärmepump vara ett lika effektivt alternativ som bergvärme.
Hur fungerar en bergvärmepump?
1. Ett 100–200 meter djupt hål borras i berggrunden.
2. En slang med cirkulerande vätska sänks ner i hålet.
3. Solens lagrade värme i berget värmer upp vätskan.
4. Den uppvärmda vätskan pumpas upp till huset.
5. En bergvärmepump utvinner värmen med kompressorteknik.
6. Vätskan leds tillbaka ner i berggrunden för att hämta ny värme.
Hur fungerar en bergvärmepump och dess uppvärmning?
Bergvärme är en energieffektiv uppvärmningsmetod där värme utvinns från berggrunden och grundvattnet. Genom att borra ett 70–200 meter djupt hål kan den lagrade värmen i grundvattnet utnyttjas för att värma upp huset.
Steg 1: I värmepumpens förångare absorberar köldmediet värme från kollektorslangen, vilket får det att övergå från vätska till gas.
Steg 2: Kompressorn höjer trycket på det gasformiga köldmediet, vilket gör att temperaturen stiger ytterligare.
Steg 3: I kondensorn avger köldmediet sin värme till värmesystemet. När temperaturen sjunker omvandlas gasen tillbaka till vätska.
Steg 4: I expansionsventilen minskas trycket på köldmediet, vilket leder till att temperaturen sjunker ytterligare innan processen börjar om.
Ja, innan du luftar elementen ska du stänga av cirkulationspumpen eller hela värmesystemet . Om pumpen är igång kan luften röra sig runt i systemet istället för att släppas ut, vilket gör luftningen mindre effektiv. Att låta systemet vara avstängt en stund innan luftning kan dessutom hjälpa luften att samlas i elementen, vilket underlättar processen.
Om du märker att du ofta behöver fylla på vatten i ditt värmesystem och att huset inte blir ordentligt varmt, kan det vara ett tecken på att expansionskärlet inte fungerar som det ska. Ett defekt kärl kan leda till tryckproblem och ineffektiv värmedistribution.
Om du misstänker ett trasigt expansionskärl bör du kontakta en VVS-tekniker för att kontrollera, fylla på eller vid behov byta ut det. Om din värmepump är gammal kan det också vara dags att fundera på att uppgradera till ett mer effektivt och energisnålt system för bättre prestanda och lägre driftkostnader.
Hur fungerar en bergvärmepump över tid?
En bergvärmepump har en genomsnittlig livslängd på 15–20 år, men variationer förekommer. Vissa kan sluta fungera tidigare, medan andra fortfarande är i drift efter 30 år .
Den komponent som oftast slits ut först är kompressorn, vilket gör den till en vanlig orsak till att värmepumpen slutar fungera.
Även om det kan verka oväntat, är en värmepump som mest effektiv när den är igång kontinuerligt, istället för att bara höjas vid vissa tider på dygnet. Det beror på att det krävs mindre energi för att bibehålla en jämn temperatur än att värma upp ett nedkylt hem från grunden.