Radiatorer och värmepump - rätt dimensionering

En radiator är ett värmeavgivande element kopplat till ett vattenburet värmesystem, där varmt vatten cirkulerar och avger värme till rummet. Radiatorn är det vanligaste sättet att sprida värme i svenska villor och fungerar utmärkt tillsammans med moderna värmepumpar, särskilt luft-vattenvärmepumpar och bergvärmepumpar. Rätt val av radiatortyp, storlek och systemtemperatur avgör hur effektivt uppvärmningen faktiskt blir.

Vad är en radiator och hur fungerar den?

En radiator är ett värmeelement som är anslutet till ett slutet rörsystem med cirkulerande vatten. En värmekälla, till exempel en värmepump eller panna, värmer vattnet som sedan pumpas runt i systemet och passerar varje radiator i huset. Radiatorn avger värme till rummet på två sätt: strålningsvärme från panelens yta och konvektionsvärme från lamellerna bakom panelen, där luften värms och stiger uppåt.

Ju fler paneler och lameller en radiator har, desto mer värme avger den per tidsenhet. Det är just detta som typsiffran beskriver. En typ 11 har en panel och en konvektionslamellrad. En typ 22 har två paneler och dubbla lamellrader, vilket ger betydligt högre värmekapacitet vid samma höjd och längd.

Skillnaden mellan typ 11, 21, 22 och 33 förklarad

Siffrorna i radiatorns typbeteckning är ett standardiserat system som beskriver konstruktionen direkt.

Typ 11, enkel panel med en lamell

En typ 11 har en värmepanel och en konvektionslamell. Värmeöverföringen sker genom en kombination av strålning och konvektion, men med lägre total effekt än större radiatorer. Typen passar i rum med låg effektbehov eller som komplement till golvvärme, men klarar sällan hela värmebördan i ett kallare rum ensam.

Typ 22, dubbel panel med dubbla lameller

Typ 22 är den vanligaste modellen i svenska villor. Den kombinerar strålningsvärme från två paneler med konvektionsvärme från dubbla lamellrader. Värmeavgivningen är ungefär dubbelt så hög som typ 11 vid samma mått, vilket gör den lämplig för sovrum, kök och vardagsrum med normalt isoleringsbehov.

Typ 33, trippel kapacitet för kalla rum

Typ 33 har tre paneler och tre lamellrader. Används i rum med högt värmebehov, till exempel garage, källarlokaler eller dåligt isolerade utrymmen.

Hur du dimensionerar radiatorer rätt för ditt hus

Dimensionering handlar om att matcha radiatorns effekt mot rummets värmebehov vid den kallaste beräknade utomhustemperaturen. Effektbehovet beräknas utifrån rummets volym, isoleringsgrad, fönsterarea och geografiskt klimat.

En tumregel för ett normalbyggt hus från 1980-talet och framåt är att räkna med 30–70 W per kvadratmeter beroende på isolering och fönsterarea. Ett sovrum på 15 kvm behöver alltså typiskt 450–1050 W installerad radiatoreffekt.

Effekten en specifik radiator avger beror på temperaturskillnaden mellan vattnet och rummet. Tillverkarnas datablad anger alltid effekten vid ett referensförhållande, ofta ΔT 50 °C (framledning 70 °C, rumstemperatur 20 °C). Om du kör systemet med lägre framledningstemperatur, exempelvis 45 °C vid värmepumpdrift, sjunker den faktiska effekten med 35–50 % mot tabellvärdet. Det innebär att radiatorer som dimensionerades för ett oljepannesystem ofta behöver bytas ut eller kompletteras när huset konverteras till värmepump.

Vid radiatorbyte rekommenderar certifierade VVS-installatörer alltid en individuell beräkning av varje rums effektbehov innan nya radiatorer installeras. Klimatime erbjuder rådgivning inför köp och kan hjälpa dig hitta rätt lösning.

Radiatorer och värmepump: temperatur är nyckeln

Den viktigaste faktorn när du kombinerar radiatorer med en värmepump är systemtemperaturen. Konventionella pannor arbetar med framledningstemperaturer på 60–80 °C. Värmepumpar, och då framför allt luft-vattenvärmepumpar, är mest effektiva vid 35–45 °C. Ju lägre framledningstemperatur, desto högre COP-värde levererar pumpen och desto lägre blir elräkningen.

Ett system med gamla, underdimensionerade radiatorer tvingar värmepumpen att höja framledningstemperaturen för att möta effektbehovet. Det sänker COP-värdet och ökar driftkostnaden direkt. Väljer du istället större radiatorer av typ 22 eller 33, eller kompletterar med golvvärme i de rum det är möjligt, kan systemet köras med lägre temperatur och ge betydande besparing. Rätt dimensionerade radiatorer är därför en direkt investering i lägre driftkostnad, inte bara ett komfortval.

Har du ett vattenburet system och funderar på att byta till värmepump hittar du ett brett sortiment av luft-vattenvärmepumpar hos Klimatime.

Luftning av radiatorer: när och hur du gör det

Luft samlas naturligt i vattenburna system, framför allt efter påfyllning, driftstopp eller byte av komponenter. Luftfickor blockerar vattenflödet och gör att radiatorn känns kall i övre delen trots att underdelen är varm. Det är det tydligaste tecknet på att luftning behövs.

Luftning görs enkelt med en radiatornyckel som medföljer de flesta radiatorer. Öppna luftningsskruven på radiatorn tills vatten börjar pysa ut, stäng sedan direkt. Gå systematiskt igenom alla radiatorer, börja med de som sitter högst upp i huset. Kontrollera systemtrycket i expansionskärlet efteråt, vanligen ska trycket ligga på 1,0–1,5 bar i kallt system.

Gör luftningen 1–2 gånger per år, förslagsvis i september innan uppvärmningssäsongen och i februari om problemen kvarstår. En radiator som luftas regelbundet håller full kapacitet och belastar inte cirkulationspumpen i onödan.